Nej Hanne Kjöller, frivilligt ensamstående är inte mindre lämpade att bli föräldrar

Jag blir både bekymrad och ledsen av att Hanne Kjöller målar ut oss frivilligt ensamstående som sämre lämpade föräldrar i en av Sveriges största dagstidningar.

Kjöller har lyssnat på Ekots reportage om bristen på donerade könsceller från personer med utomnordiskt ursprung. Hon ifrågasätter om det är en rättighet att barnet ska likna båda föräldrarna. Därifrån tar hon sig dock raskt vidare till att ifrågasätta lämpligheten att ensamstående kvinnor alls ska få hjälp med assisterad befruktning. ”Lagstiftaren har inte orkat ta tag i den politiskt känsliga frågan om huruvida det finns vissa familjer som är mindre lämpliga än andra. Ingen skillnad görs mellan par och ensamstående” skriver Kjöller.

Kjöller hänvisar till samarbetsprojektet ”Uppdrag Psykisk Hälsa” och där nämns mycket riktigt att växa upp i en familj med en ensamstående förälder som en riskfaktor för psykisk ohälsa bland unga. Det görs dock ingen skillnad på huruvida föräldern är frivilligt ensamstående eller har separerat från den andra föräldern. Jag vågar påstå att det är en avsevärd skillnad att växa upp i en familj där mamman valt att bli förälder på egen hand och i en familj där den ena föräldern blivit ensamstående mot sin vilja med det trauma, konflikt eller till och med våld som det kan innebära. Att välja att bli förälder på egen hand är inget lättvindigt beslut, utan har ofta bearbetats och analyserats under flera års tid enligt våra medlemmars erfarenheter.

Forskning har visat att barn tillkomna genom IVF mår psykiskt bättre som vuxna vilket bland annat DN själv rapporterat om. En förklaring enligt forskarna skulle kunna vara att dessa barn är hett efterlängtade. Något som i allra högsta grad gäller även barn till frivilligt ensamstående.

Vidare skriver Kjöller ”Hur ska man se på relationsförmågan hos en 35-åring som aldrig varit sambo eller haft en nära relation som vuxen?”. Menar Kjöller då att en kärleksrelation som kan leda till barn är den enda relationen värd att bedöma? Majoriteten av våra medlemmar har ett rikt socialt liv med fler djupa och långvariga relationer, vi har bara valt att bilda familj själva. Vad Kjöller också möjligen glömmer bort är att kvinnor i alla tider tagit det största ansvaret för hem och barn.

Föreningen Femmis menar att par och frivilligt ensamstående som vill genomgå assisterad befruktning självklart ska bedömas på samma grunder. Vår uppfattning är att den psykosociala utredning som görs innan den frivilligt ensamstående får genomgå assisterad befruktning är betydligt mer omfattande än vad Kjöller vill göra gällande. Däremot är vi eniga med Kjöller om att kriterierna i denna utredning bör vara desamma över hela landet.

Vi är eniga om att det inte är en rättighet att få barn. Men att frivilligt ensamstående skulle vara sämre lämpade att vara föräldrar anser vi vara direkt felaktigt.

Kristina Närman, ordförande i Femmis – Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation